Hej alla som kommer hit. Ni är faktiskt en hel del så jag vill göra ett inlägg om nuläget.
Det är nu två år sedan jag gjorde resan och det var det bästa jag gjort.
En del kanske undrar hur det går för mig och det går rätt så bra men det kan gå bättre.
Jag tränar 3-5 gånger i veckan och mycket löpning.
Styrka två gånger i veckan under bra perioder.
Gymmet har blivit ett andra hem för mig och jag tränar på Actic som ett liknande
upplägg som Itrims pulsträning fast med styrka. Sedan har de mycket annat också som löpband, crosstrainer och en hel del olika typer av klasser/pass. Det som är bra där är att det finns alla olika typer av människor. Allt från de otränade och överviktiga som borde göra ett besök på Itrim och de unga vältränade som speglar sig ofta. Många äldre är där på dagen också.
Ja det är en härlig blandning och jag trivs där.
Det har gjort att jag kan hålla vikten någorlunda. Jag har gått upp under sommaren men räknare att de fem kilo som jag vill ha bort är bort till våren.
Än en gång kul att så många vill läsa om mina tio veckor.
Skriv gärna en kommentar om det är något ni undrar över.
Mvh Peter
måndag 15 november 2010
måndag 26 januari 2009
Ett sista inlägg
Uppdaterad 100316
Hej alla som hittar hit.
Här är min blogg som handlar om mina tio veckor på Itrim där jag började på något som kallas snabbt. Det innebär ersättningsmat dvs pulver fast det finns färdig dryck och även bars.
Hej alla som hittar hit.
Här är min blogg som handlar om mina tio veckor på Itrim där jag började på något som kallas snabbt. Det innebär ersättningsmat dvs pulver fast det finns färdig dryck och även bars.
Det är nu ett tag sedan jag slutade med pulver men jag ser att det kommer många hit när de söker på information om Itrim.
Jag är evigt tacksam över att jag lät mig övertalas att gå på pulver. Det har fått mig att få nya rutiner och så har jag börjat att träna riktigt mycket.
Jag är evigt tacksam över att jag lät mig övertalas att gå på pulver. Det har fått mig att få nya rutiner och så har jag börjat att träna riktigt mycket.
Bilderna är från sommaren före och sommaren efter mina tio veckor och dessa tio var klartavgörande hur det gick/går. Idag tränar jag 4-6 gånger i veckan och ska springa Göteborgsvarvet i maj. Vem kunde tro det när jag började på Itrim.
Första inlägget skrevs den 27 oktober 08 då jag började. För den som vill följa mig och hur jag upplevde mina tio veckor rekomenderar jag att börja från början och läsa. Jag har gjort en ruta bredvid för att enkelt komma dit.
Under sommaren 2009 har både utbud på VLCD drycker uppdateras och programmet ändrats. Det låter som till det bättre. Inget är så bra att det inte går att göra bättre och det låter mycket bra med ett jämt mönster av träffar.
Mycket nöje och det går att skriva kommentarer på varje inlägg fortfarande och jag får dem.
Har ni en fråga ni vill ha svar på så maila mig på mailto:blogg@petrin.se
Jag har haft flera bloggar efter denna men nu finns jag på bloggen nybörjarlöparen
mvh
Peter
Första inlägget skrevs den 27 oktober 08 då jag började. För den som vill följa mig och hur jag upplevde mina tio veckor rekomenderar jag att börja från början och läsa. Jag har gjort en ruta bredvid för att enkelt komma dit.
Under sommaren 2009 har både utbud på VLCD drycker uppdateras och programmet ändrats. Det låter som till det bättre. Inget är så bra att det inte går att göra bättre och det låter mycket bra med ett jämt mönster av träffar.
Mycket nöje och det går att skriva kommentarer på varje inlägg fortfarande och jag får dem.
Har ni en fråga ni vill ha svar på så maila mig på mailto:blogg@petrin.se
Jag har haft flera bloggar efter denna men nu finns jag på bloggen nybörjarlöparen
mvh
Peter
torsdag 1 januari 2009
Första måltiden på 10 veckor
Jag har fått den stora äran att vara gästbloggare här på Peters blogg idag. Jag var nämligen med igår hos Peter och Catrin på deras nyårsbjudning och fick då bevittna Peters första måltid på 10 veckor.
Jag har själv inte träffat Peter sen i november så det var verkligen en betydligt mindre Peter jag fick träffa igår kväll, min hälsningsfras blev "Tjenare, tunnis!!". Han såg lite rolig ut för kavajen var alldeles för stor, det såg ut som om han skulle drunkna inuti den...:-)
Han började kvällen med att hälla upp en folköl. Det måste varit en riktig chock för magen, för enligt Peter protesterade den vilt mot denna oömma behandling...
Per och Kerstin hade fixat en alldeles underbar förrätt som bestod av en "rulle" med kallrökt lax, creme fraiche, örter mm. Till detta en fräsch sallad med gurka, rödlök, citron, dill mm.
Det var lite intressant att se hur Peter tog sig an denna förrätt. Det var så tydligt att han längtat efter att få äta sin första måltid, men det syntes också att han gjorde det med viss skräckblandad förtjusning med tankar inför hur det nu ska gå att kontrollera ätandet efter "pulver"-perioden.
Han tog små tuggor och riktigt njöt av varje tugga. Tydligen var det intensiva smaker framför allt av sälta. Han smakade lite lite vin, och tyckte t.o.m. att vinet smakade salt.
Förrätten gick i alla fall bra, han lämnade lite granna och hoppade över rödlöken som kändes lite för stark för magen.
Nu var det då dags för huvudrätten som bestod av ugnsstekt kyckling med fetaost, pressad kokt potatis och en fantastiskt god varm sås som var creme fraiche och gräddbaserad.
Peter tog en ganska liten portion men åt upp allt ändå, tror den här rätten passade magen perfekt.
Kvällen fortsatte under allmänt stoj och glam med en omgång TP, lite karaoke och en massa prat och diskussioner. När vi diskuterade Peters viktnedgång och kommande utmaningar inom det området så slogs jag av hur målmedveten och fokuserad han verkar vara. Jag tror det kommer att gå jättebra även i fortsättningen med den inställningen. Det verkligen strålade om Peter denna kväll, så nöjd och glad över den bedrift han klarat av!!
När det gällde småtugget som alltid står framme en sån här kväll, så min uppfattning var att han höll sig ifrån det. Möjligtvis att han tog någon nöt?? Inget godis åt han i alla fall.
När det blev dags för efterrätt så hoppade han över den och lät vår "hemliga" gäst som dök upp senare att få den istället.
När vi hade festat färdigt framåt halvtre-snåret så konstaterade Peter att nu ska allt onyttigt kastas ut ur huset. Chipsen åkte i skräpkorgen och chokladkartongen skickades med den "hemliga" gästen hem.
Tack Peter och Catrin för en fantastiskt rolig och trevlig nyårsfest och lycka till med kommande hälsoutmaningar, du kommer att fixa det galant!!
Jag har själv inte träffat Peter sen i november så det var verkligen en betydligt mindre Peter jag fick träffa igår kväll, min hälsningsfras blev "Tjenare, tunnis!!". Han såg lite rolig ut för kavajen var alldeles för stor, det såg ut som om han skulle drunkna inuti den...:-)
Han började kvällen med att hälla upp en folköl. Det måste varit en riktig chock för magen, för enligt Peter protesterade den vilt mot denna oömma behandling...
Per och Kerstin hade fixat en alldeles underbar förrätt som bestod av en "rulle" med kallrökt lax, creme fraiche, örter mm. Till detta en fräsch sallad med gurka, rödlök, citron, dill mm.
Det var lite intressant att se hur Peter tog sig an denna förrätt. Det var så tydligt att han längtat efter att få äta sin första måltid, men det syntes också att han gjorde det med viss skräckblandad förtjusning med tankar inför hur det nu ska gå att kontrollera ätandet efter "pulver"-perioden.
Han tog små tuggor och riktigt njöt av varje tugga. Tydligen var det intensiva smaker framför allt av sälta. Han smakade lite lite vin, och tyckte t.o.m. att vinet smakade salt.
Förrätten gick i alla fall bra, han lämnade lite granna och hoppade över rödlöken som kändes lite för stark för magen.
Nu var det då dags för huvudrätten som bestod av ugnsstekt kyckling med fetaost, pressad kokt potatis och en fantastiskt god varm sås som var creme fraiche och gräddbaserad.
Peter tog en ganska liten portion men åt upp allt ändå, tror den här rätten passade magen perfekt.
Kvällen fortsatte under allmänt stoj och glam med en omgång TP, lite karaoke och en massa prat och diskussioner. När vi diskuterade Peters viktnedgång och kommande utmaningar inom det området så slogs jag av hur målmedveten och fokuserad han verkar vara. Jag tror det kommer att gå jättebra även i fortsättningen med den inställningen. Det verkligen strålade om Peter denna kväll, så nöjd och glad över den bedrift han klarat av!!
När det gällde småtugget som alltid står framme en sån här kväll, så min uppfattning var att han höll sig ifrån det. Möjligtvis att han tog någon nöt?? Inget godis åt han i alla fall.
När det blev dags för efterrätt så hoppade han över den och lät vår "hemliga" gäst som dök upp senare att få den istället.
När vi hade festat färdigt framåt halvtre-snåret så konstaterade Peter att nu ska allt onyttigt kastas ut ur huset. Chipsen åkte i skräpkorgen och chokladkartongen skickades med den "hemliga" gästen hem.
Tack Peter och Catrin för en fantastiskt rolig och trevlig nyårsfest och lycka till med kommande hälsoutmaningar, du kommer att fixa det galant!!
onsdag 31 december 2008
Gott Slut och Gott Nytt År och ny blogg
88.7
Så var mina pulverveckor slut. Det gick mycket lättare än jag trodde. Det var inte alls så svårt att avstå något.
Tio veckor av mitt liv är inte långt. Så var tanken när jag började och så känner jag nu också.Jag har verkligen fått lön för mödan. Så många beundrande kommentarer har jag fått nu på sista tiden att inte alla går att återge. De flesta är impade av att jag står ut så länge. Det är inte jag. Det beror på gruppstöd och information på träffarna. Just den mentala biten som det pratas om är viktig.
Jag började på 112.5 kg men jag hade varit uppe över 113 och säkert ännu mer när jag inte vågade att väga mig. Jag mådde absolut inte bra. Det gör jag idag fast jag känner att jag behöver mer kraft och energi nu och jag hoppas att jag får det genom den vanliga maten.
Om någon som läser det här och tvekar över att köra snabbt, till dem säger jag bara, KÖR. Du kommer ångra dig om du väntar. Se till bara att du gör det med stöd i form av grupp eller liknande.
Så jag tackar alla som läst min blogg. Det blev över 700 besökare under de här 65 dagarna. Ingen är räknad mer än en gång per dag. Det blir ett snitt på 17 varje dag. Inte illa. Fast många som hittar hit har läst hela bloggen. Det ser jag på de listor jag får. Det är roligt. Hoppas någon har haft nytta av det vi skrivit. Detta till trots alla taskit stavade ord och konstiga meningar som jag ibland får till.
De som har lämnat ett avtryck här ska ha ett stort TACK.
Så ett speciellt JÄTTETACK o många KRAMAR till NuJ och HBP som har varit bättre än gruppträffar i många fall då vi har träffats och kommenterat varandras viktresa i stort sett varje dag. Ni har varit ett stort stöd med era sköna kommentarer och Hejarop.
Nu hoppas jag att alla vill följa med mig i min nästa fas och blogg. Den hittar ni på http://22veckor.blogspot.com/
Där kommer jag finnas under hela våren och försommaren.
För er som kommer hit och vill fråga något eller så om mina tio veckor med pulver så är det bara att skriva ett inlägg så svarar jag på det.
Nu önskar jag er alla bloggläsarer från lilla mig ett riktigt
GOTT NYTT ÅR
tisdag 30 december 2008
Tisdag vecka 10 HURRA VAD JAG ÄR BRA
88.8 !!!!!!!!!!!
Ingen falsk blygsamhet här idag. Orkar liksom inte med det. Nu har jag nått det mål jag satte att kanske kunna nå. Mer om det i morgon.
Så börjar denna tioveckersresa lida mot sitt slut. Aldrig att jag bara ska äta pulver sa jag någon gång för länge sedan. Nu säger jag varför började jag inte tidigare!
Det är ju så att man är resultatet av en massa val man har gjort under livets resa och så är det även med vikten. Nu har jag valt hälsan och kanske är det viktigaste jag har lärt mig under dessa snart 65 dagarna att det går att avstå saker. Jag väljer att må bra och att avstå i vissa lägen är ett måste om jag inte ska gå tillbaka till det gamla liv. Det liv som var lite uppgivet. Inget jag försökte med fungerade fast jag borde veta då jag gjort viktresan en gång förut och hållt vikten i fem år.
Man måste få unna sig. Den strofen har jag hört och sagt många gånger. Nu unnar jag mig att gå ner i vikt.
Igår kväll gjorde jag något som jag inte har gjort sedan september. Jag tog en promenad. Det skulle bli en liten promena men när jag kom ut kl 21 på kvällen så var vädret perfekt. Lufte var hög, jag mådde bra efter förkylningen och benen kändes lätta, de bara flög fram, så det blev den längsta promenad jag har gjort häromkring. Den tog nästan en timme och det var i rask takt. Otroligt skönt och jag blev lite trött i benen men de återhämtade sig efter en kort stund. Härligt.
Nu ser jag fram emot våren då det är dags för att springa i spåret.
Mina batteribyten gav eko hos mina bloggkompisar. Det är kul med annorlunda tips. Otroligt kul med alla som skriver en liten kommentar även om man gör som min svägerska och bara skriver ett Hej :-)
Ett nytt tips.
Om du tycker att det inte händer så mycket och att magen känns stor.
Lägg dig då på golvet, på rygg, så känns magen bra mycket mindre. Då kan man följa revbenen och det tom bildar en grop där bröstkorgen slutar.
Då blir jag lite stärkt och tänker nog att den där tjockisen i spegeln inte längre är så stor ändå.
Ett inlägg kvar som blir en sammanfattning av de här 65 dagarna.
Kramar till er alla
Ingen falsk blygsamhet här idag. Orkar liksom inte med det. Nu har jag nått det mål jag satte att kanske kunna nå. Mer om det i morgon.
Så börjar denna tioveckersresa lida mot sitt slut. Aldrig att jag bara ska äta pulver sa jag någon gång för länge sedan. Nu säger jag varför började jag inte tidigare!
Det är ju så att man är resultatet av en massa val man har gjort under livets resa och så är det även med vikten. Nu har jag valt hälsan och kanske är det viktigaste jag har lärt mig under dessa snart 65 dagarna att det går att avstå saker. Jag väljer att må bra och att avstå i vissa lägen är ett måste om jag inte ska gå tillbaka till det gamla liv. Det liv som var lite uppgivet. Inget jag försökte med fungerade fast jag borde veta då jag gjort viktresan en gång förut och hållt vikten i fem år.
Man måste få unna sig. Den strofen har jag hört och sagt många gånger. Nu unnar jag mig att gå ner i vikt.
Igår kväll gjorde jag något som jag inte har gjort sedan september. Jag tog en promenad. Det skulle bli en liten promena men när jag kom ut kl 21 på kvällen så var vädret perfekt. Lufte var hög, jag mådde bra efter förkylningen och benen kändes lätta, de bara flög fram, så det blev den längsta promenad jag har gjort häromkring. Den tog nästan en timme och det var i rask takt. Otroligt skönt och jag blev lite trött i benen men de återhämtade sig efter en kort stund. Härligt.
Nu ser jag fram emot våren då det är dags för att springa i spåret.
Mina batteribyten gav eko hos mina bloggkompisar. Det är kul med annorlunda tips. Otroligt kul med alla som skriver en liten kommentar även om man gör som min svägerska och bara skriver ett Hej :-)
Ett nytt tips.
Om du tycker att det inte händer så mycket och att magen känns stor.
Lägg dig då på golvet, på rygg, så känns magen bra mycket mindre. Då kan man följa revbenen och det tom bildar en grop där bröstkorgen slutar.
Då blir jag lite stärkt och tänker nog att den där tjockisen i spegeln inte längre är så stor ändå.
Ett inlägg kvar som blir en sammanfattning av de här 65 dagarna.
Kramar till er alla
måndag 29 december 2008
Måndag v 10
89.2
Det är helt otroligt att jag går in i sista veckan nu. Igentligen skulle jag ha haft 7 dagar kvar men eftersom jag inte orkade stå över nyår också så börjar jag på nyårsafton med mat.
Det är alltså 2.5 dagar kvar. Mer om nyår senare.
Jag kan också säga att mitt sista inlägg kommer på nyårsafton och sedan blir det kanske en liten betraktelse på mitt sätt att äta första gången på 9.5 veckor från en kompis men sedan är det slut på denna blogg. Då har jag fullgjort mina pulverveckor med i ITRIM och det var det jag skulle förmedla med denna blogg.
Fast det kommer en fortsättning. Någon annanstans. Jag meddelar vidare på Nyår.
HBP hade redan sett det i min profil men jag tog bort den bloggen och startade om i en ny profil.
Jag håller som bäst med att finjustera den nu.
Det är härligt med kommentarer för enligt statistiken så var det 19 unika persson som var inne här igår och ett fåtal lämnade ett avtryck.
Det räcker med att säga hej.
Tacka alla som gjorde det.
Det är helt otroligt att jag går in i sista veckan nu. Igentligen skulle jag ha haft 7 dagar kvar men eftersom jag inte orkade stå över nyår också så börjar jag på nyårsafton med mat.
Det är alltså 2.5 dagar kvar. Mer om nyår senare.
Jag kan också säga att mitt sista inlägg kommer på nyårsafton och sedan blir det kanske en liten betraktelse på mitt sätt att äta första gången på 9.5 veckor från en kompis men sedan är det slut på denna blogg. Då har jag fullgjort mina pulverveckor med i ITRIM och det var det jag skulle förmedla med denna blogg.
Fast det kommer en fortsättning. Någon annanstans. Jag meddelar vidare på Nyår.
HBP hade redan sett det i min profil men jag tog bort den bloggen och startade om i en ny profil.
Jag håller som bäst med att finjustera den nu.
Det är härligt med kommentarer för enligt statistiken så var det 19 unika persson som var inne här igår och ett fåtal lämnade ett avtryck.
Det räcker med att säga hej.
Tacka alla som gjorde det.
söndag 28 december 2008
Söndag vecka 9 och fortfarande förkyld
89.4
Jag har en digitalvåg. En sådan som man kan se fettprocent om man vill. Den inköptes tidigt förra hösten då jag var på gång med att gå ner i vikt. Jag använde inte den så specellt flitigt.
Nu är det skillnad och det ser ni ju här på bloggen då jag redovisar vikten varje dag. Fast jag måste erkänna att ibland orkar jag inte acceptera vad det står på vågen och då brukar jag vänta en halvtimme timme så brukar jag bli nöjd. I går var jag desperat för att komma under 90 för jag hade stått still ett tag och det borde..... Till slut fick jag en idé och tog ur batterierna och satt i dem igen. Det brukar kunna göra susen då batterierna börjar ta slut. Mycket riktigt så försvann det tre hg direkt.
Igår köpte jag ny batterier men glömde sätta i dem. Jag blev så besviken när jag insåg att jag hade gått upp tre hg igen i morse men så kom jag på :) Det blev batteribyte och vips så ser ni resultatet.
Nu känns inte mitt mål på 88 som avlägset. Det beror på om jag kan träna men som det ser ut nu så blir det ingen träning mer detta år.
Ett stort TACK till alla kommenterare. Det är såååååå kul att få en kommentar.
Kram till alla bloggläsare.
Jag har en digitalvåg. En sådan som man kan se fettprocent om man vill. Den inköptes tidigt förra hösten då jag var på gång med att gå ner i vikt. Jag använde inte den så specellt flitigt.
Nu är det skillnad och det ser ni ju här på bloggen då jag redovisar vikten varje dag. Fast jag måste erkänna att ibland orkar jag inte acceptera vad det står på vågen och då brukar jag vänta en halvtimme timme så brukar jag bli nöjd. I går var jag desperat för att komma under 90 för jag hade stått still ett tag och det borde..... Till slut fick jag en idé och tog ur batterierna och satt i dem igen. Det brukar kunna göra susen då batterierna börjar ta slut. Mycket riktigt så försvann det tre hg direkt.
Igår köpte jag ny batterier men glömde sätta i dem. Jag blev så besviken när jag insåg att jag hade gått upp tre hg igen i morse men så kom jag på :) Det blev batteribyte och vips så ser ni resultatet.
Nu känns inte mitt mål på 88 som avlägset. Det beror på om jag kan träna men som det ser ut nu så blir det ingen träning mer detta år.
Ett stort TACK till alla kommenterare. Det är såååååå kul att få en kommentar.
Kram till alla bloggläsare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)